Artikel om skolbarn i Bhutan
Apropå tidigare inlägg om hur jag uppfattar skolan och brist på respekt och värderingar idag så fick jag tips om denna artikel. Väldigt intressant!
I Bhutan lär sig skolbarnen sträva efter lycka istället för pengar
Bhutans undervisningsmyndighet har utarbetat en täckande guide till bruttonationallycka.
I december 2009 samlades en skara sakkunniga från hela världen i Bhutans huvudstad Thimphu för att diskutera god undervisning.
Seminariedeltagarna var bekymrade över att deras utbildningsanstalter producerar konsumenter som mäter sin livsframgång i makt och pengar.
Kutlur och livskvalitet istället för ekonomiska värderingar
Kungadömet Bhutan ligger i Himalaya och har 700 000 invånare. Dess fjärde kung, Jigme Singye Wangchuk, utvecklade begreppet bruttonationallycka (Gross National Happiness) redan på 1980-talet.
Bruttonationalprodukten (BNP) är en viktig mätare när man undersöker olika länders invånares välmående. Men att definiera människor som fattiga, mätt med mätare som är främmande för deras kultur, är en av det internationella utvecklingssamarbetets stötestenar.
Mätarna har kritiserats för att de ger för mycket tyngd åt ekonomiska mätare som är bundna till BNP. Alltför snabb ekonomisk tillväxt kan till och med vara skadlig: kulturen kan förtvina, miljöproblemen öka, liksom sociala och hälsorelaterade problem som prostitution och aids. Det är priset som länder som är ute efter snabb ekonomisk utveckling kan få lov att betala för sin materiella välfärd.
Bhutans kung föreslog att man istället för att använda BNP som mätare skulle undersöka hur lyckliga invånarna är. Bhutans myndigheter började systematiskt utarbeta ett utvecklingssystem som lämpar sig för Bhutans kulturella, traditionella och andliga värderingar och vars tyngdpunkt ligger på bruttonationallycka.
Bruttonationallyckan har fått stor internationell uppmärksamhet. Seminarier har ordnats på olika håll i världen, bland annat i Thailand, Japan och Indien.
”Internationella experter stödjer våra planer och vill till och med lära sig av våra eftersträvanden”, berättar premiärminister Jigme Y. Thinley.
Bruttonationallyckan integreras i läroplanen för Bhutans grundutbildning. Det är inget skilt läroämne utan man har instruerat rektorer, lärare och undervisningsmyndigheter så att de integrerar den i alla läroämnen.
Bruttonationallyckans principer går att tillämpa i alla religioner, säger Lhundup Dukhpan som representerar Bhutans utbildningsråd.
Bruttonationallyckans fyra grundpelare
I Bhutans grundskolor lär man sig mänskliga värderingar och dygder med hjälp av fyra målsättningshelheter:
- Hållbar och jämlik socioekonomisk utveckling (levnadsstandard, hälsa och utbildning)
- Naturskydd (ekologisk läskunskap)
- Värdering och bevaring av kulturen (tidsanvändning, psykologiskt välmående, kollektivens livskraft och kulturell mångfald)
- God förvaltning
De fyra målsättningshelheterna har fastslagna grundläggande värderingar, ur vilka man har plockat fram förfaringssätt och åtgärder som harmonierar med värderingarna. Med hjälp av detaljerade mätare kan skolorna bedöma hur personalen och eleverna lyckas nå sina målsättningar.
Rektorerna i Bhutan förband sig i fjol till att utveckla landets skolor i grön riktning och inleda miljövänlig undervisning, så man kan garantera miljöns välmående.
Till ”den gröna skolan” hör bland annat att skolan och dess omgivning hålls prydlig och ren, att naturresurser används på hållbart sätt, att skolkollektivet mår bra och att man inser miljöns betydelse.
Man eftersträvar hållbar användning av naturresurser genom att återanvända allt avfall, och man undviker plastprodukter och avgasutsläpp på skolutfärder. Om möjligt promenerar man under utfärderna.
Bhutans skolelever får också ett tungt infopaket om klimatförändringen, Himalayas ekologi och naturresursernas överansträngning och skydd.
Meditation och medieläskunskap nya läroämnen
Meditation är ett nytt läroämne i skolorna. Enligt principerna för bruttonationallycka utövar man meditation för att förkovra sin observans och sinnets funktioner.
Olika åldrar studerar olika slag av meditationsteknik. Treorna lär sig empati och tålamod genom att bära vattenskålar medan de går. På de högre klasserna lär man sig respektera liv, och hur olika livsområden hänger ihop genom andnings- och färgmeditation.
Medieläskunskap är ett annat nytt läroämne. Det innebär att man lär sig kritiskt och analytiskt tänkande. På lektionerna behandlas positiva och negativa effekter av olika massmedier så som tv, radio och tidningar. I skolorna lär man sig att alla Bhutans invånare har rätt till korrekt, noggrann och precis information och att ens eget ansvar är att använda denna rättighet. Förvriden nyhetsrapportering bör rättas till.
Päivi Ahonen
Skribenten träffade Royal Education Councils representant Lhundup Dukhpa i maj i Thimphu. Uppgifterna i artikeln är hämtade ur Bhutans utbildningsmyndigheters handbok Educating for GNH, Refining our School Education Practices, A Guide to Advancing Gross National Happiness.