Första intrycket

En sak jag funderar på ofta är de där första sekunderna…

Jag träffar löpande människor i olika konstellationer, på möten, presentationer och i intervjuer. Helt fantastiska människor men som av olika anledningar inte får fram just det fantastiska.

Det går alltid att diskutera, ”skall jag göra om mig, så bryr jag mig inte om det jobbet/möjligheten…”

Livet handlar ju så ofta om kompromisser och anpassningar så man får helt enkelt fråga sig själv; -Vill jag ha det jobbet/den möjligheten/den frågan – kan jag tänka mig att göra detta? Ja eller nej?

Jag coachar människor på olika sätt och det svåraste är att vända ögonen från inifrån och ut, till utifrån och in. Vad är det du vill uppnå och hur kan du göra för att få med dig människor på tåget? Är du trygg och säker – så blir din motpart det. Är du däremot nervös och börjar ursäkta varför du inte har gjort det ena eller det andra – så blir motparten nervös och börjar tänka på det som du nämnt, vilket de annars inte hade gjort.

Är det att luras? Absolut inte, för mig handlar det om att ta ansvar för den del som de vill att jag skall leverera. Jag levererar en lösning som jag tror på till dig. Du har anlitat/bett mig om hjälp och lagt ansvaret i mina händer. Jag tar det och levererar tillbaka. Om jag går in och ber om ursäkt så innebär det för mig att jag inte har gjort det du bett mig om. Jag har inte gjort mitt jobb. Vill du ha tips på hur du kan bli än mer framgångsrik genom din kommunikation? Hör av dig!  

Eller?

Sträck på dig, berätta om de bra sakerna som du kan hjälpa till med och framförallt, tro på dig själv. Då löser sig oftast resten. 

Anna Petersson, VD och grundare av PS Partner