Förväntningar

Ända sedan jag var liten har jag haft stora förväntningar på livet. Inte bara livet utan även på mig själv och de människor som jag möter.

Det är svårt. Det är inte alltid lätt att leva med dessa förväntningar. Inte de egna högt ställda kraven och inte heller besvikelsen då förväntningarna inte infrias. Jag har många gånger tänkt att jag måste ta bort mina förväntningar, för att på så sätt ta bort det som gör ont och sårar och som tar oerhört mycket energi. Men hur jag än försöker och tänker, så kan jag inte förändra det. Jag kommer fram till samma slutsats – jag kan inte. Jag måste få drömma, få tro och hoppas att allt går. Att personerna runt omkring mig hanterar det. Att jag själv möter upp mot mina egna förväntningar. Att jag möter upp mot andras förväntningar. Jag landar i att livet skulle bli bra tråkigt om jag aldrig får måla de där fantastiska framtidsvisionerna i grälla färger. Tänk om….så fantastiskt bra det skulle bli….Och då får jag ta baksidorna helt enkelt. Livet ger inga garantier, men man måste försöka göra sitt allra bästa och ibland våga hoppa…. Det tror jag i alla fall. Trevlig helg!