Efter presentation av de 16 EQ förmågorna är det dags att jobba vidare mot jul. Lucka 17, voilà!

Nu har vi i 16 dagar julpysslat med all 16 EQ- förmågorna utifrån EQI 2.0 (Multi Health Systems forskning).

Så, hur går vi då vidare? Jo, från lucka 17 och fram till julafton kommer nu Helen Lagergren och kollegan Madeleine Gyllenpalm varva artiklar om hur vi faktiskt använder oss av EQ, hur vi fattar beslut med en mix av tankar, kunskap om EQ som tex skillnader mellan kvinnor och män, ledarskap med EQ etc.

Välkommen till fortsättningen av PS Partners Julkalender 2018!

Lucka 17 – Beslutsfattande & Känslor

Har ni någon gång hört uttrycket ”Nu lägger vi undan känslorna och fattar faktabaserade beslut.”

Hmm, ja, vi har hört det ofta.

Någon som hört tvärtom? ”Nu lägger vi undan all fakta och ser till att fatta känslobaserade beslut”?

Nej, vi tänkte väl det.

För er som följt vår Julkalender:

I lucka 3, behandlade vi EQ-förmågan känslomedvetenhet. Många tycker att känslor är dåliga, de tycker att känslor stör. Helt fel menar vi.

Känslorna sätter färg, form och energi åt våra tankar och trycker på känslor hos andra så att vi minns vad personen sade. Utan känslor, inga beslut för i stort sett alla beslut har någon komponent av känslor i sig, oavsett om beslutet är faktabaserat.

Nedanstående artikel lyfter tydligt ämnet:

SVT Nyheter:

”Forskare: Känslor nödvändiga för bra beslut

Publicerad 15 april 2017

Enbart fakta räcker inte som grund för bra beslutsfattande, enligt hjärnexperten Katarina Gospic. Bäst beslut når vi när vi även vågar lyssna på magkänslan och låter situationen avgöra hur högt uppskruvat känsloläget bör vara.

Hur man bör göra för att fatta så bra och kloka beslut som möjligt diskuteras ständigt både på ledarskapskurser och i politiska sammanhang.

Ofta lyfts människans oförmåga att ta till sig relevanta fakta och agera därefter fram som det stora problemet. Att vi lyssnar för mycket på våra känslor och inte tillräckligt väger in befintliga faktauppgifter.

Ett påstående som ofta förekommer i debatten är att 9 av 10 beslut enbart baseras på känslor – och inte alls på någon sorts rationellt tänkande.  Och de som lyfter fram det menar att det är förklaringen till att så många beslut blir fel.

Men känslan är viktig

Men det här påståendet är det inte alla som håller med om.

En av dem är Katarina Gospic, föreläsare och hjärnexpert, med en bakgrund som forskare vid Karolinska institutet. Hon tycker generellt att känslor är undervärderade och att deras inverkan på beslutsfattande är missförstådd.

Utan känslor hade vi aldrig överlevt på savannen, menar hon. De har en viktig evolutionär funktion och har skyddat oss från många faror. Därför fattas de bästa besluten när vi vågar lita mer till dem och inte enbart till statistik och fakta.

– Känslorna finns hos oss för att hjälpa oss att navigera i världen och avgöra vad som är viktigt och oviktigt, säger hon.

Vi ska lyssna till information från flera delar av kroppen, menar hon. Hur hårt slår hjärtat, blir vi svettiga om händerna, får vi ont i magen och så vidare. Även den här informationen når hjärnan och bäst beslut fattas när båda integreras. Känslor hjälper oss att göra en ”bästa gissning”, enligt Katarina Gospic.

Primitiva delar…

Hjärnforskning har visat att de evolutionärt äldsta och mest primitiva delarna av hjärnan också är viktiga vid beslutsfattande, men på ett annat sätt än de mer avancerade som ansvarar för planering och värdering av fakta.

I de här primitiva delarna finns striatum som är en nyckelspelare i belöningssystemet och härifrån kommer de lyckokänslor som skapas, när vi tycker är lustfyllt och roligt.

Amygdala är vår primitiva känslostruktur som varnar för det som är skrämmande eller leder oss mot det som är lockande och roligt.

Just de primitiva delarna spelar en viktig roll vid hot till exempel. Om vi ser en orm agerar vi omedelbart och känslomässigt och det kan rädda vårt liv.

…och ”smarta” delar

Frontalloben är den smartaste delen av hjärnan och det är ofta den vi förknippar med bra beslut. I tinningloben finns minnesstrukturen hippocampus, som hjälper oss att avgöra om vi upplevt något liknande tidigare.

Frontalloben lägger ihop information från kroppen och från minnesstrukturen med de mål och strategier som finns i frontalloben. Dessa olika komponenter utgör grunden för ett bra beslutsfattande.

Väga samman båda

Det är förmågan att ta in information från både avancerat tänkande och den primitiva delen av hjärnan samtidigt som leder till de bästa besluten, menar Gospic.

– Man kan se det som att alla signalerna är som ett voylmreglage. När vi är lugna är de primitiva delarna nedskruvade, då får de rationella delarna – som frontalloben – mer utrymme, säger hon. Vi kan tänka strategiskt och planera framåt. Men vi ska inte bortse från signalerna från de andra delarna, den information de bidrar med är minst lika viktiga och mycket snabbare.

”Skruva upp och ner känslorna beroende på situation”

Hennes budskap är att det i varje beslutssituation gäller att analysera varifrån vilka signaler kommer ifrån och vad signalerna från de mer primitiva delarna av hjärnan vill säga oss.

Och sedan kan man välja att skruva ner känsloläget vid vissa beslut och luta sig mer mot fakta. Men man ska aldrig bortse från hur något känns. Bra beslut har alltid en känslokomponent i sig, menar Katarina Gospic.

– Men vägen till framgång handlar om att vara medveten om det här och kunna skruva ner eller upp volymen på känslorna beroende på situation och sedan fatta sitt beslut.”

Vi kan enas i & konstatera att…

Fakta är viktigt. Känslor är viktiga. Vi kan inte separera dessa två. Vi tänker inte sekventiellt. Vi tänker fram beslut med fakta och känslor blandade, ofta i en enda röra.

Tror ni nu att det är viktigt att vi vet vad vi känner? Att vi är känslomedvetna? Ser ni kopplingen till bra beslut?

De mest framgångsrika bolagen är de som fattar bra beslut.

De mest framgångsrika människorna är de som fattar bra beslut.

 

 

Madeleine Roeck Hansen von Gyllenpalm har lång erfarenhet som VD med demonstrerad historia av att arbete fokuserat mot ledarutbildning och coachnings industrin. Hon har lång erfarenhet av executive development, prestationsförbättring, affärsplanering, coachning och affärs coachning. Hon har ett sinne för företagsutveckling samt en Bachelor med inriktning mot mikroekonomi och statistik från Stockholms universitet.

Madeleine finns sedan ett par månader på PS Partner Stockholm som rekryteringskonsult och på PS Leadership som senior rådgivare.