Är det dumt att vara smart?

Jag har under det senaste året träffat flera personer i rekryteringsprocesser som framhållit sin kapacitet som något dåligt. Det tycker jag är konstigt. Borde inte det vara en ynnest för en arbetsgivare att få in en kraft som har stor kapacitet, både i att se helhet och leverans? Nej, det är inte så. För har du en kapacitet utöver det vanliga så är du inte som alla andra och det är inte bra i Sverige. Det gör mig ledsen. Att man istället skall försöka tona ner att du snabbt sätter dig in i saker, ser helheter, lösningar – att det blir fel. Det är bättre att det tar tid, att det blir långsamt, att vi inte får ut något reellt?

Jag lyssnade på sommarprat med FaresFares och även han lyfte det konstiga i att när han kom till Sverige var det fult att ha högt betyg, att lyckas på matteprovet, att vara ”plugghäst”. Det känns inte som att det grundar för en konkurrenskraftig arbetskraft internationellt. Hur har vi kommit dit? Och hur kommer vi därifrån? En intressant artikel om en upplevelse av just detta finner ni här.