Flow och maraton

Jag skall springa New York Maraton den 3 november 2013. En sådan sak som jag bara bestämt mig för. Jag vill testa om jag kan, och hur jag tar mig i mål. Jag är med i en grupp som arbetar med Management by Movement. De drar träningsfokus, målfokus till organisationen och hur vi verkar i våra arbeten och framförallt hur vi genom att sätta mål, fokusera och verkligen uppnå dem. Vi talades sist om ”Flow” – att hitta ”flowet”. Framförallt i löpningen, men likväl på arbetet. När känner vi ”flow”? Den där känslan av lycka då allt bara faller på plats? Kan vi arbeta fram den, eller händer det bara? Det var många olika insikter och tankar. Vi kom fram till viss del kan en situation skapas, där det finns större möjlighet till ”flow” enades vi om. När vi har kontroll, lyckas nå vårt mål – gärna något som kräver mod, styrka och uthållighet, kan vara en känsla av ”flow”. I löpningen är det känslan när du känner dig viktlös, du svävar fram över asfalten, kroppen är lätt, du är stark och fri. Då bubblar det i hjärtat och jag känner mig lycklig.

Jag har läst boken ” Born to run”. Den handlar om ”flow”, att hitta lyckan i att springa. Att det inte handlar om rätt skor, rätt shorts, tröja eller rätt mat, dryck, uppladdning. Det handlar om att ta på sig skorna och bara springa, 2, 3, 7, 10 timmar. Det tror jag på. Jag är dock bara i början, 1 timme känns ok – inte 10 ännu. Men i min uppladdning för New York Maraton är min plan att springa på lycka fram till sommaren. Efter sommaren börjar jag med intervaller – jag håller er uppdaterade.

Jag drar fler paralleller till att bara börja agera. Jag upplever att det är många ( mig själv inkluderad)  som har någon bra förklaring till varför de inte har börjat springa, bytt jobb, bytt vänner, bytt bort något som de inte mår bra av. Jag tror att livet är enklare än så – och framförallt kortare – så vänta inte med det som du har tänkt att göra. Gör det nu!